Precis hemkommen från spåret och kan meddela att det gick tungt. Jag hade väl kanske inte räknat med att jag skulle flyga fram, men nog hoppades jag att känslan skulle vara lite bättre än det var.

Pulsklockan hade batteritorsk så någon pulskurva kan jag inte dela med mig av. Tur det kanske, för hade jag publicerat den hade nog någon ringt ambulansen för att komma och hämta mig. Det är känslan ungefär.

Tiden jag sprang (?) på är inte direkt imponerande heller kan jag lova. Att ta mig runt de 10 kilometrarna tog mig hela 51,5 minuter, vilket ger mig en kilometertid på strax över 5 minuter.
Det är inte ok, men mina chanser att förbättra tiden ser rätt stora ut! :)


Inköpslistan för nästa vecka (eller redan imorgon kanske) är först och främst nya batterier till klockan. Det kan som sagt vara bra att se hur nära döden man faktiskt är!





Dagens mest positiva;
Det byggs en hundhage vid motionsspåret. Klockrent!



Nu blir det spelkväll och tacos...